Det här handlar om mig och min familj. Så som vi är.. Men mest handlar det om mig. En virrig, glad, pratsam, musikälskande, chokladmumsande, cocacolaälskande, mamma, moster, faster, dotter, fru och en allmänt supertjej.
måndag 5 januari 2009
Ett nytt år..
Då har det nya året börjat.. Känns lite spännande för jag ska börja jobba och Lars ska vara hemma. På Onsdag börjar jag jobba igen. Det är över ett år sen jag jobbade sist.
Året som gått har varit fantastiskt och otroligt jobbigt. Det började med nyår 07/08: Jag låg med kraftig foglossning och förvärkar. Låg i soffan och såg raketerna för jag kunde inte gå. Axel var förkyld och hade feber och Lars den stackaren fick passa upp oss. Sen fick jag problem med mitt hjärta. Fick åka in på Akuten för jag hade en vilopuls på 108-128. Fick börja äta betablockare. När Henrys förlossningsdatum passerade var jag grymt less. Jag vägde 95 kg, kunde inte gå och hade hjärtrusningar.(Jag grät mycket under den tiden.) Sen kom han! Vattnet gick på natten kl 02.20. 20 min innan hade första värken kommit. Sen var det bara att ringa efter barnvakt och åka in. Jag, min naiva lilla ärthjärna trodde att det skulle gå fort men icket... kl12 på dagen hade han fortfarande inte kommit ut och jag hade krystvärkar och fick inte krysta!! Han hade fortfarande inte "åkt" ner ordentligt så det var bara att bita ihop. Jag grät och skrek omvartannat. Jag trodde jag skulle dö faktiskt!! Gjorde fruktansvärt ont. Tillslut kom han ut vår älskade son.. Men det tog ju inte slut där. Barnmorskorna fick han inte att andas ordentligt. Så dom rusade iväg med honom och kallade på akutteamet från Barn 4. Lars följde med , chockad som han var, och där träffade han sin kusin Viktoria som var i akutteamet från Barn 4. Efter lite syrgas och återhämtning mådde Henry bra och han fick komma in till mig i förlossningsrummet. Där satt jag som ett frågetecken och funderade:- var är han ? hur mår han?är han jättedålig? osv osv. Jätte jobbigt! Men han mådde bara bra så både jag och Lars kunde andas ut..
Axel har har haft det lite jobbigt i början med att ha fått en lillebror. Henry fick ta många tjuvnyp och får fortfarande ta emot nyp men det har lugnat ner sig ordentligt. Axel säger ofta att han älskar sin lillebror och vill inte att han ska försvinna. Han fick panik en gång när jag skulle hämta honom från dagmamman. Dagmamman höll i Henry när vi skulle gå och Axel börjar säga till dagmamman med panik i rösten att Henry minsann skulle följa med oss och att han inte skulle lämnas själv hos henne för han var våran bebis. Sötungen min!
I somras frågade Lars mig om jag ville gifta mig med honom. Och det vill jag ju gärna! Så till sommaren blir det bröllop. Vi funderar mycket på hur allt ska funka och hur vi vill ha det så planeringen är i full gång.
Sen fick vi många trevliga överraskningar förra året. Axel och Henry ska får en kusin och jag ska bli faster för första gången. Min bror Stefan och hans Ida ska ha bebis. Jiipii! Ser framemot det. Sen ska våra vänner Len och Jimmy ha en till. Jordan ska alltså bli storebror. Spännande! Och sist men inte minst så ska min underbara vän Elin bli mamma igen. Den 4 i skaran! Snyggt jobbat Mattssons. Snart måste ni börja sova med händerna på täcket! Hihihi! (Håller tummarna för en flicka den här gången.)
Axel och Henry fick en tremänning också förra året. Andreas och Viktoria fick nr 2. En liten flicka som heter Annie. Supersöt!
Året som gått har varit ett händelserikt år och detta år som kommer verkar gå i samma tecken. Det känns spännande! Jag ser framemot allt som komma skall.
Hoppas alla ni andra får ett fantastiskt år med mycket skratt och glädje.
God fortsättning på er!
Kram Erika
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar