Så jävla less..

Jag är så jävla less på alla "tyckare"! Såna som basunerar ut sina åsikter. Det är bara DOM, och endast DOM i hela världen som är vettiga. Bakrunden till detta är att jag råkade ramla in på en blogg ,som i detta fall handlade om genusperspektiv.( där dom anser att föräldrar som inte uppfostrar sina barn enligt ett genusperspektiv, är föräldrar som är helt störd, dum i huvudet eller helt enkelt ser ner på dom). Men det är inte den första blogg/artikel som har dansat förbi på skärmen. Tidningarna, internet och arbetsplatser är full med samma jävla skit.
Min undran är.. varför har vi en sån otrolig lust att hela tiden köra nån typ av härskarteknik över varandra. Härska och söndra verkar vara ett helt acceptabelt verktyg i dagens samhälle.

Fan va less jag blir... Suck!

Oro..

Vad gör man när man har en kille som är jätte rädd för att kräkas? Han har en sån panik för kräkningar att han törs inte äta. Hur mycket vi än försöker stötta/pusha honom så känns det inte som vi når fram. Han är en kille som sen tidigare inte är nån storätare och han har INGET att ta av. Han ligger nästan 5 kg under sina kompisar. Det är därför vi måste åka in på sjukhus när han får magsjuka. Han behöver dropp för han tappar så fort vätska och vikt. Det är som om han har fobi för kräkningar. Hur botar man det?
Jag känner mig så hjälplös..

Vi är hemma..

Guuud va skönt att vara hemma! Fast det har ju nackdelar också... Vi börjar från början.. Axel fick ju magsjuka och det ville inte sluta. Igår eftermiddag blev han bara slöare och slöare. Jag fick bära honom till toan och han orkade inte lyfta armarna för att dricka. Han var jätte dålig!
Akuten nästa! Där fick jag i honom saft och dom började prata om att vi skulle få åka hem. Nej, det ville jag inte! Han behövde mer än så! Doktorn sa att det sista dom skulle göra innan vi skulle få åka hem var att väga honom. Sagt och gjort han fick väga sig. Det var lite svårt för han orkade inte stå själv men tillslut gick det och han hade gått ner 1.2 kg på två dygn.
Det tog 10 min så var vi på väg till barn 2! Doktorn tyckte att han gått ner för mycket. Öh, daa!
Vi fick transport till barn 2 och himmel va fint det är Axel sov hela vägen för han var ju helt slut! Han märkte inte inte ens att jag lyfte honom till den nya sängen. Dom satte dropp på honom och han somnade om och sov hela natten.





På morgonen vaknade jag till en kille med ett litet leende på läpparna. En sten föll från bröstet! Nu var det värsta över. Axel tyckte att det var ganska coolt att han minsann kunde dricka med armen. Sen var det ganska häftigt att ha en egen tv i sängen.
Nu är vi utskriven och har kommit hem. Han sitter och bygger med lego och äter lite/dricker. Nu har jag det stora jobbet att total sanera lägenheten.







-From my iPhone.

En lång natt

Jag ligger i vår stora säng. Klockan är 10 på förmiddagen och jag har en mycket ynklig 5-åring sovande bredvid mig. I natt vaknade han gråtande och sa att han hade haft en mardröm. Han kom och la sig i vår säng men efter ett tag, och många gråtattacker, började han skaka i hela kroppen. Då kom det! En kaskad av spya!! Mitt täcke, hans pyjamas och mitt ansikte fick sig en dusch. Jag kände direkt magsjukelukten! Neeeeeeej! Magsjuka är Axels största fasa! Han är så livrädd för att kräkas. Sen fortsatte det större delen av natten. Varken Axel eller jag har sovit. Nu sover han och jag är hyffsat seg. Nu hoppas jag bara att han får behålla det lilla han fått i sig. Sen blir det stor sanering av lägenheten. Nä nu ska jag vila en stund!


-From my iPhone.

Arlanda

Helgen har gått så himla fort. Nu sitter jag helt plötsligt på Arlanda och är på väg hem. Min älskade vän... Du bor långt borta men du finns alltid nära och det tröstar jag mig med... Det har varit otroligt roligt att fått några dagar med Elin och hennes underbara familj. Just nu längtar jag bara hem. Längtar efter att få pussa och krama mina barn och bara få sjunka in i famnen på Lars.


-From my iPhone.

Om en stund..

Alvik är egentligen en ganska tragisk flygplats. Det känns bara litet och tillfälligt. Provisorisk på nåt vis. Eller kan det vara så att jag inbillar mig att vi är en större stad än vi är?


- Posted using BlogPress from my iPhone

Telefonbloggning

Ha! Anne det funkar!! Va glad jag blir!!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Bussblogga

Sitter på bussen och reflekterar... Dom senaste dagarna upplever jag att jag har fått kommentarer om stundande resa till Elin.
- jaha, du åker själv. Utan barn?!
- öööh jaa?
Varför är det så? Är det så att dom tycker att det är fel eller är det att dom också vill men har inte samvete att göra det.? Jag har inte dåligt samvete, jag spenderar varje vaken och ledig stund med mina barn. Jag älskar det men ibland behöver jag en paus också.
Skickat från min iPhone

Måste testa

Tänkte att jag måste ju prova att blogga med Phonen.

Skickat från min iPhone