Henry har nu spytt i 6 dagar. Han har varit inlagd en gång på barn 2 tillsammans med Lars där dom vätskade upp honom i knappt ett dygn och sen skickades dom hem. Men han fortsätter att kräkas! Jag torkar spya, tvättar och sanerar dagarna i enda. Sitter och vakar bredvid Henry på nätterna för han vaknar inte när han ska kräkas. Sover gör jag nån timme då och då när H är pigg och ser film.
Och nu har Lars fått magsjukan! Så i natt var det kräkfest utan dess like.
Att säga att jag är trött och orkeslös är ett understatement! Det som snurrar i huvudet är: en dag till! Bara en dag till! Men just nu vet jag inte hur jag ska orka.
Det som känns rätt skönt i hela den här soppan är att Axel är hos farmor och har varit där sen Henry åkte in på barn 2 i måndags. Men det gör ont i mammahjärtat att vara utan honom. Jag saknar honom så jag tror att hjärtat ska brista. Men jag vill ju inte att han ska vara här hemma och bli smittad så det är ju det bästa i den här situationen. Men ändå.. Min stor kille..
Som det är nu så mår Henry väldigt bra på dagarna men varje natt är det samma sak. Mellan 02.00-05.00 kräks Henry upp allt han har kvar i magen. Att räkna sängombyten har jag slutat med. Tvättmaskinen går dygnet runt. Likaså torktumlaren.
När Lars och Henry låg inne så fick jag åka på jobbet. Vilken befrielse det var!! Jag behövde bara vara jag. Jag kunde för några få timmar inte tänka på spyor. Sweet freedom!
Det kanske låter egoistiskt men det jag tycker om med att gå på jobbet är att jag behöver inte vara mamma. Jag kan för en kort stund bara vara jag. Tänka på mig själv och vara social. Jag trivs med mina arbetskamrater och jag har ofta väldigt roligt. Det blir ett andningshål på nåt vis.. Låter kanske konstigt men så känner jag.
Förstå mig rätt.. Jag älskar min familj, det finns inget jag inte skulle göra för dom, men jag försvinner ofta i alla måsten och fixanden. Jag hinner sällan tänka på mig själv och vad jag behöver för att få andas.
Just nu går jag iallafall på knäna och har snart tappat hoppet på en kräkfri morgondag..
-From my iPhone.
Location:I vardagsrummet
1 kommentar:
Men gud. Man måste få känna sig som något annat än mamma ibland. Klart att det inte är egoistiskt!
Och det är sååååå sitsamt med magsjuka och oroliga nätter! Tea kräktes på nätterna förra vinterna. Pigg på dagarna men kräk på nätterna. Det var superjobbigt!
Kram!
Skicka en kommentar